Lillhelg utan solfaktor

Ja, Kära vänner, då var det lillhelg igen. Tyvärr så brinner grillkvällen inne, kan man säga(visst ÄR jag vitsig?). Trots alla sorters grillar vi har, el/gasol/kolgrill så får man ju inte rätta feelingen av att grilla ute, men sitta inne och äta, eller vad säger ni? Kanske är jag och Gubben überkänsliga på den fronten, men vi vill kunna sitta på altanen och äta då vi grillar. Det får bli grillat lite senare då vädret tillåter det, helt enkelt. Det känns att man är lite till åren kommen...
Fast inte alltid. Ibland känner jag mig faktiskt yngre än många..som är yngre, mycket yngre. Det är ju såklart för att jag tränar och har gjort under så lång tid. Det suddar ut åldern. Många gånger så känner jag en viss ...ja, eufori av att orka och kunna mer än kvinnor och t o m unga tjejer på passen! Inte så att jag ser ner på dem, verkligen inte, men ändå så känns det skönt att jag hänger i trots att jag fyllt 55. Jag kommer ihåg då jag var runt 40, då hade jag en riktig dipp. Jag kände verkligen att varje gång jag blev sjuk eller skadad så var det helt plötsligt mycket jobbigare att komma till ursprungsformen igen. Jäkligt tungt var det! Nu förstår jag ju att hjärna och kropp inte var synkade. Jag fattade inte, eller ville ens förstå, att jag blivit äldre!
Har väl kommit hyfsat i kapp, men ibland kan jag känna mig i "ingenmansland" till exempel på jobbet. Där är vi ju en hel massa olika åldrar. Jag kan känna mig främmande i alla åldrar, ja inte tonåringarna, nån gräns får det vara...uhhh, men ibland då det gäller oss i personalen. Vet inte alltid vart jag hör, liksom.men det är berikande att träffa människor i alla åldrar, det är min övertygelse!
I morgon blir en kul dag, tror jag! Några goa vänner kommer och adopterar många delar av mina växter! Jag ser verkligen fram emot det! Hoppas inte regnet ÖSER ner bara. VI skall ju tillbringa lite tid utomhus...Men vi bangar ju inte för lite regn heller, stålkvinnor som vi är! Får se till att inte våra stolliga husdjur skrämmer vettet ur dem bara, särskilt vår lilla Ulltuss som inte alltid fattar att folk inte är beredda att äta upp matte.
Men hörrni, ni som aldrig läst Kitty Jutbrings blogg måste bara göra det!!! Hon är så himla befriande! Tänk om jag hade haft nåt liknande då jag var nybliven mamma och inte hade en enda kompis som hade barn. Dessutom var det 80-tal och ingen ville ens prata om sånt man VILL prata om då man fått barn! Då menar jag INTE gullegull och "mitt barn sover 8 timmar om dygnet, skriker aldrig och äter alla smakportioner jag serverar"snacket utan varför man är så osäker, varför man inte kan känna den stora bebislyckan hela tiden och varför man inte har känslor för sin man som man ju hade innan bebisen.
Min bebis är 33 år nu men jag kollar Kittys blogg varje dag! Blir så glad att detta media finns för er som har småttingar, och framför allt inte vill kolla på alla gullegullbloggar där allt är himlastormande fantastiskt och det enda problemet är hur man skall bräcka varann i dyra bebisartiklar såsom kläder, barnvagnar, leksaker och tänk alla plastgrejer i trädgården...Jisses, så fult! Min unge fick leka med träpinnar. NÄÄÄÄ, skoja med er! Hon fick hur mycket leksaker som helst, hon var gubevars första barnbarnet och hennes pappa har 6 syskon. Gissa bortskämd unge på födelseda´n och jul! Sen kom kusin Robin och då blev det kapprustning. Men ändå fick hon inget överflöd av oss föräldrar. Jag sydde ofta hennes kläder. Det var så kul att se sina jeans med hål på knäet bli ett par jeans med brodyr till henne. Sån är Kitty. Hon köper secondhand och har ett sånt bra tänk då det gäller återvinning. Inte bara nyblivna mammor kan få en upplevelse av hennes blogg. Kolla vettja! Länken finns i vänstermarginalen.