Plantor och betong

Aubergine

 Jag vattnar och vattnar men har inte kollat så noga på det jag vattnat, förrän i går. Oj, så mina plantor har vuxit!
I år väntar jag mig rekordskörd av aubergine och paprika. Två tomatplantor är fulla i frukt.
De är dock köpeplantor, lite fusk, med andra ord.
Sen har jag mina frösådder....
Bondbönorna växer så det knakar. Salladen har jag redan skördat flera gånger och väntar med spänning på att skörda morötterna. Och min frösådda tomatplanta. De låter nog vänta på sig en stund till...
Men nu glömde jag ju timjan(et?). Det har jag också skördat, juh!

Bondböna

Paprika

Nypenslat med olja

 Igår var det äntligen dags för ByggMaxbesök.
SOM jag har längtat!
Gubben köpte virke till altanen och jag köpte
FINBETONG!!!
Bästa betongen finns på ByggMax, helt klart. Sist köpte jag på Stuvbutiken och fick värsta grustaget.
Visste inte hur snabbt jag skulle få börja med min senaste betongidé!
Dock var det viktigt att gratulera Farfars Liam, han fyllde 9 år för en tid sén, men då var han i Turkiet med sin mammi. Han är goaste ongen!

Åsså klafs på med bruk!

Efter kalaset var det vovvepromme som gällde innan jag äntligen kunde dra igång med kladdandet.
Under prommen plockade jag en bukett med olika blad till mönster.
Efter en stunds velande bestämde jag mig till slut för
ormbunksbladen.
Så var det dags för att blanda.
Man får rejäla armmuskler av att blanda betong kan jag lova!
Ingenting för folk med dåliga leder...Oppps...
Äsch då, det som inte dödar, stärker!

Här ligger det och väntar på att lackas.
Det skall borstas en gång till innan

Bruket räckte även till några småhjärtan. Mina gummistövlar
välte ju för nån dag sén så det ena hjärtat trillade av och gick sönder.
Två av de nya leksaksformarna från Bil Tema fick också se sig
fyllda med bruk.
Sen var det dags för det värsta av alltihop.
Att vänta!!!
Helst skall stora saker brinna i två dygn, men igår orkade jag inte längre, jag knackade på fatet och det svarade som jag ville, dvs
ett litet ihåligt läte.
Det räckte alltså med ett dygn. Gött!
De två Bil Tema formarna var det dock lite värre med. Jag slarvade med att oljepensla innan jg hade i bruket och det straffade sig. Den ena fick jag slänga medan den andra får ligga
i ett fågelbad och skämmas lite...

Jag får vara nöjd med min målarpremiär

Tut tut!!!

!

Så har jag vågat mig på att sätta färg på några av mina
alster. Jag tycker ju egentligen bäst om dem då de är naturella
men att prova skadar ju inte.
Jag fann mina gamla akrylfärger och lite annat smått och gott.
Först var jag jätteförsiktig, rädd för att förstöra, men efter ett tag så var kladdmaja igång på riktigt!
Några ljuslyktor blev det och så tågsetet som jag fick av snällingen Maggi på jobbet. Hon vet vad som gör mig glad, hon!

Semesterprojekt

Man tar vad man har....

 En vecka har gått på semestern. Jag har inte suttit ner många minuter...Alla projekt som har legat i bakhuvudet under lång tid har blivit verklighet. Nåja, inte alla, men en del.
Jag är ju inte den som kan ligga och steka mig i solen utan måste ha nåt att kreativt att göra i den härliga värmen. Pyssla med blommorna, klippa gräset, rumstera om lite på altanen. Och göra betongalster!!!
 Fast nu är betongen slut och inte förrän på söndag skall vi till Byggmax, Gubben och jag. Jag orkar inte bära säcken själv nämligen. Det är surt att inte kunna själv....

Att orka ja. Jag har inte varit så otränad på länge som jag är nu. Jösses! Var på ett Tabata i veckan. 45 minuter dessutom. Var ytterst nära att spy faktiskt...Ibland är det inte bra att vara hur envis som helst.
Dagen därpå tänkte jag att ett corebollpass var lagom för min sargade kropp. Hmm.....
Men alltså, jag fick ju kramp i magen av övningarna!! Jag som brukar kunna köra hur många och tuffa magövningar som helst. Nu får jag börja bygga från grunden igen, suck....
Fast skam den som ger sig, för trots allt så är träning det roligaste som finns. Visst är det knepigt att man kan känna så efter att man har haft blodsmak i munnen och musklerna krampat?
Idag skall jag ta mig en springtur på Kilene, förresten....

Ett projekt som jag är jättenöjd med är våra fula Rustastolars nya look.
Jag är ju lite av återvinningsdrottning. Har svårt att slänga felfria saker.

Luftmaskor....

Sagt och gjort. En tur till Bil Tema för inköp av sprayfärg. Det är inte bara jag som upptäckt deras
billiga och bra färg....Stod som en åsna mellan två hötappar om vilka färger jag skulle välja, trots att det var så urplockat. Det fick bli vit och vrincerise.
Hade gjort i ordning en målarhörna i vår carport. Noga täckt över alla ved och vinterdäcken som står längst in. Sprutade och sprutade, jädrar så snyggt det blev!
Skulle kanske ha backat ut bilen lite längre...

 Jag har länge funderat på vad jag skall göra av mina restgarner. Nu är det löst!
När min favorittygaffär Tyghandlar´n är nedlagd så har jag en ny favorit, Lågprisladan i Skåre.
Där fyndade jag tyg till stoldynorna. 49:-/m, som hittat!

Vit färg på det fula gamla teakbordet som pricken över i. Det var INTE kul att måla i alla hålen....

Men ibland så får man lov att sätta sig ner och vila och då minsann upptäcka att det är helt TYST i kvarteret.

En  stol är färdig

Oj, där lyfte jag blicken och såg denna fantastiska syn!

Fredag-söndag

Det bästa fiket som finns! Janssons café i Skåre.
Man hamnar i en annan tid direkt man går över tröskeln.
Min bästa medarbetare Maggi och jag firade in vår stundande
semester här.

Fågelhuset är såklart designat och byggt av Gitte Jansson,
caféets ägare.

Hon har också ett galleri, där hon ställer ut
egna men även andra konstnärers verk.

Glaskonst

Bästaste Maggi sitter och myser.

Lappispromme på Kilene på lördagsförmiddagen

Anna med sina godingar. 

Kira, finaste(hm, alltså 2:a efter Klinga som
var en aning avis då jag gosade med Kira)

Cayenne, så himla go!!

Mina vovvars uppfödare Inger med Ragna

Här sitter hon Prinsessan Klinga, liite bättre, liiite finare
än alla andra...om hon får bestämma själv...

Tänk så mycket denna Flammentanz fått utstå.
Flyttad minst 5 ggr och på det mest brutala sätt,
 men ändå är den så himla snäll och blommar så här vackert!

Min finaste lilla keramikdocka, rosorna och liljorna samsas så fint

Men ärligt, är det ok att skryta? Jag är sååå
himla nöjd med fågelbadet så det är inte klokt!!

Söndag förmiddag, här börjar takäventyret

Litet avbrott för barnkalas men så var han igång igen

Det blir bara bättre och bättre

Och över alltihop vakar Vaski, mammas pöjk!

Semester med nya yrkesvalstankar

Idag var sista dagen på terminen för mig och några till.
Förra året vid den här tiden var jag eld och lågor, positiv och glad. Mina förväntningar inför höstterminen var helt enorma. Trots en otroligt jobbig flytt. Med ett kontor med en otroligt vacker grönska utanför fönstret så kunde det inget annat än att förtrolla mig.
Men det vet vi ju hur det är med förtrollningar, eller hur?
De spricker!
Nu är det nya tider och jag vet inte ens om jag är med i racet. En gammal gumma som jag behöver mycket tid att ladda om. Eller orkar jag?
56 år och i ett ingenmansland, känner jag.
Skall jag verkligen jobba med ungdomar? Är jag den bästa för dem?
Massor med frågor finns i mitt huvud just nu. Men vad finns för en 56-årig kärring att göra för utom att fostra och ge tonåringar en språngbräda ut i livet så gott det går?
Men jag är väldigt skeptiskt till min förmåga att engagera de unga numera.
Och som äldre och förhoppningsvis klokare, så måste jag ju tänka till om mitt yrkesval. Är jag den rätta?
Vad hände? Jag fyllde för många år, helt enkelt.
Se där, jag hamnade i en annan  kategori. Att jag inte tänkte på det...

...och så var det juli

Vad skymtar bakom lövverket? Jo, vår halvfärdiga altan!

Här har det varit bloggvila deluxe. Det har inte varit världens bästa tid för mig och därför har jag avstått att skriva nåt.
Jag vill ju inte att ni, kära läsare, skall behöva läsa en massa gnäll från en utmattad kärring.
Så var det sagt. PUNKT

Nu övergår jag till kuligare saker. Vår altan kommer att bli så himla bra! Gubben har snickrat och jag har målat mellan regnskurarna. Ett tips från en hunddagishusse gjorde att vi lurade regnet. Då jag beklagade mig för honom över allt vatten som hällde ner från himlen så sa han; Då jag gjorde vår altan så spände jag en presenning över alltihop så jag kunde jobba även då det var oväder.
Hallå, varför hade vi inte tänkt på detta?
Då jag kom hem plockade jag fram vår gamla presenning som vi brukar ha över trädgårdsmöblerna.
Då Gubben kom hem spikade han upp den och TADA, han kunde snickra i värsta ovädret.
Pilutta dretvädret.
Nu är allt snickrat och målat! Och det kommer att bli så bra!!!!!

Då livet ibland är lite tungt så kan en blommande lilja faktiskt
göra underverk. Att sen grannungarna slängde en fotboll mitt i krukan för ett tag sen och modulerade om krukans innevånare rejält, kanske har förändrat synintrycket något...
JÄVLA UNGAR!!!
Oppps, vad sa jag..

Kolla så snygg jag är!

Sen är det ju det här med "betongandet". Jag är ju helt såld på att skapa betongalster! Tungt som attan, men vadådå? Jag har ju inte haft tid att träna som jag brukar. Att blanda betong utan visp på borrmaskinen är lika med ett lift it pass. Ty borrmaskinen är stulen...

Ja, se denna trädgården, ja. Min oas är en lisa för själen. Tyvärr har det regnat så in i baljan(!) så vistande i trädgården har varit helt omöjlig, mer än korta stunder. Jag har ändå hunnit klippa gräset, klippt bort utblommade pioner, rensat lite ogräs men inte kunnat sitta och bara tomglo,. Men den tiden kommer väl senare.

Mina trasiga gummistövlar fick ju bli form för
mitt första betongande. De står lite ostadigt
därav deras "hemlängtan"

Tänk så glad man kan bli över ett rabarberblad och en säck finbetong!
En fd medarbetare har sålt sitt hus och skänkte bort sina infravärmare och tänk att jag och Gubben var de som fick dem!! Som att vinna på Lotto, juh!! Dessutom fick jag, då jag hämtade infran frågan om jag ville ha rabarber.
Hmmm....Gubben gillar inte rabarberpaj/sylt/saft...men jag gillar BETONG!! Ett fågelbad av rabarberblad har jag önskat jättelänge!! Glad i bött!!
Finbetongen köpte jag på hemväg från jobbet och nu ligger det ett attans snyggt rabarberblad med en massa betong som täcke över sig i vårt förråd och brinner.

Förrförra året bytte jag och kära Anira vallmo med varann. Jag ville ha en rosa och hon ville ha en orange. Bytet ordnade vi upp snabbt men de attans blommorna har varit tröga att visa sin tacksamhet för sina nya hem.

Men i år minsann, blommar mina rosa snyggingar som aldrig förr!!!
De är så fina att jag blir alldeles andlös då jag ser på dem. Just såna känslor vill jag att blommor skall ha på mig. Jag vill bli  andlös.
Nåja, kanske inte så länge att jag behöver syrgas...

Kolla bara....visst tar de andan ur en...

.