Snart 57 och fortfarande inte vuxen sin uppgift...

Då har man lagt ännu en vecka till handlingarna då. Svooosch, sa det. Har kunnat köra 3 spinningpass i alla fall, inte illa med en häl som fortfarande bråkar. Och som sten på bördan har jag haft ont i magen till och från hela veckan. Och jag som uppfattar mig som en frisk person! Men då jag går igenom mina inlägg så verkar jag ju vara multisjuk...

Nåja, jag är min egen doktor och har ställt diagnosen alldeles själv. Ja, vadådå? Om jag går till Vårdis så tar de några prover och så säger Dr Mabuse; Om det inte blir bättre så får du komma tillbaka. Ehh....till vadå?.

Jag känner en begynnande magkatarr, punkt slut. Dags att motverka med strikt kost och mycket motion. Och mindre stress. Där trampade jag på en öm tå. Jobb och livspusslet diffar något och vad gör man då? Jo, man strukturerar om.
Det är lättare sagt än gjort. Jag vill ju göra ALLT! Jobbet är jättekul, men jäkligt stressigt och frustrerande då jag inte hinner göra allt jag vill, och så skall hundarna rastas, huset städas, tvätten tvättas, disken diskas, SNÖHELVETET SKOTTAS( om den inte smälter bort),
 Nu verkar det ju som om jag är helt ensam om allt hemarbete. Det är jag verkligen inte, Gubben gör sin del av allt, men se Gumman hans kommer hem tidigare och kan inte hålla sig från att härja runt för att få allt färdigt så fort som möjligt....Helst innan....

Så vill jag ju TRÄNA, helst hela tiden, men det går ju inte, jag vet. Och så har jag hela tiden massor av pyssel- och syidéer i huvudet.
Och så alla böcker jag vill och bör läsa....För hur skall jag annars kunna tipsa och uppmuntra de mest läsovilliga eleverna att den här boken kan ni baske mig inte missa? Jag vill verkligen göra ALLT jag kan för att ungarna skall börja uppskatta att läsa!

Sticka färdigt tröjan jag håller på med är också på agendan. Har till och med gjort de tråkiga ärmarna färdiga.

Hur är det med er, har ni fått ordning på livspusslet? Tipsa mig i så fall hur ni gör!

Idag skulle jag och Gubben ha kört spinning till förmån för Barncancerfonden. Gubben var tvungen att hoppa av pga jobbet och jag började må illa så in i norden efter frukosten. Jag är allergisk mot magont och deppade ihop helt och hållet under en stund. Men så for f-n i mig och jag bokade om mitt pass till ett tidigare. Här skulle inte nåt attans illamående komma och förstöra min planering.
Alltså for jag iväg med en klump i magen, men redo att köra skiten ur mig. SÅ DET SÅ!
Och vilket pass, sen!
Jag lyckades verkligen boka in önskepasset! 63 spurter under 70 minuter. JAAAAA!
Det finns inget roligare än intervaller och dessa var som längst 20 sekunder. Lätt, tänker vissa då, men då bör man tänka att vilan emellan var olika lång och spurten från 5-20 sekunder. Nähä, ni tycker inte det verkade jobbigt....Prova. I 70 minuter.

Om jag nu måste klaga på nåt så var det instruktören. Jag veeet att det var Ok Tyr som stod för allt och de är attans bra cyklister, men mindre bra instruktörer. Jag saknade helt enkelt min alldeles käraste intervallspinningintruktör Johanna! Då ni jäklar hade passet kommit till högre höjder!! Och sen finns ju Kristian som tar musten ur mig och några andra tappra på tisdagar genom att köra så blodsmaken ligger på tungan under passet intervall intensiv.
Sen är det ju så att jag blir yr och illamående av att se såna där cykelfilmer...Ja, jag VET att jag blivit gammal!! Och det är störande i vissa situationer...

Nu har Gubben kommit hem efter en mycket lång arbetsdag. Lite mat i magen och så...sova i soffan....kanske. Tiden får utvisa hur det blir, fast oddsen är låga på "sova i soffan" och VÄLDIGT HÖGA för "vara vaken hela kvällen och t o m se en väldigt sen film".

Men nu är livet härligt ändå! Brasan och ljuslyktorna är tända, maten står i ugnen, hundarna busar med husse och jag är i slutet av blogginlägget. Jag är väldigt noga med att inte ta av våra gemensamma tid för att blogga eller kolla fb. Vår tid är nu.
Ha en härlig helg, kära vänner!