Semesterinledning

Igår gjorde jag min sista arbetsdag innan semestern. Det firar jag idag med en rejäl migrän...Hann i alla fall greja lite i trädgården innan jag blev helt däckad. När jag vattnade som mest gick munstycket till vattenslangen av och jag blev helt översköljd av vatten! Men gräsmattan fick sig också en dusch...

Nattliga kyrkoövningar...

I natt var jag i drömmarnas land. Av någon outgrundlig anledning ställde jag frivilligt upp för att sjunga i kyrkan under någon högtid.  Jag bestämde mig för att sjunga "Ut i vår hage"(!!!) men då jag övade insåg jag att jag bara kunde första versen och det tyckte jag var klent. Försökte klämma fram den andra versen men se, tji fick jag! Jag frågade alla jag träffade men de kunde heller inte komma på mer än den första versen. Till slut googlade jag och äntligen!!! Där var den andra versen, men då jag skulle skriva ut den fungerade inte skrivaren!! Jag letade upp nya skrivare hela tiden men alla strejkade.
 Nu började jag bli riktigt nervös, inte för sjungandet i sig(herregud) utan att det var pinsamt att bara sjunga så lite som en vers! Dagen kom och jag  kom till kyrkan, började förbereda mig för sången, men det var så knepigt att komma ihåg den andra versen. Den hade jag ju varit tvungen att försöka lära mig utantill, herregud hur svårt kan det vara, men den blev liksom suddig i huvudet på mig. MEN då såg jag en av våra elever som gick ur 9:an för några veckor sen, henne frågade jag om hon kunde "Ut i vår hage" BÅDE första och andra versen, och tänk det kunde hon, så jag frågade om hon ville sjunga den med mig om 1 minut! Inga problem, sa hon, och så gick vi ut och ställde oss och drog efter andan....och så vaknade jag av att jag nästan började sjunga "Ut i vår haaaage där växa blå bäääär, kom hjärtansfröjd! Sen har jag haft den i huvudet hela da`n, ha ha!
Min träning har varit ett sorglig kapitel ett bra tag nu men idag blev det lunch-Lift it för Karin. Smockfull sal, som alltid då det är hon som instruerar. Hon är ett energiknippe utan dess like! Nyduschad och glad i hela kroppen köpte jag en smarrig sallad med räkor, kräftstjärtar och lax och for tillbaka till jobbet. Smällde i mig salladen och av bara farten röjde jag hela förrådet och gjorde fint inför hösten! Undrar om jag haft sån energi utan träningen?
På hemväg från jobbet fick jag en mindre angenäm upplevelse. Bilen framför mig vinglade nåt alldeles oerhört, från ena vägkanten till den andra, for över en refug, nästan ner i diket på tillbakavägen. Så höll det på och då vi närmade oss Skoghall ringde jag polisen...och hamnade i telefonkö, såklart, så jag följde efter bilen, som den värsta deckare! Den svängde, utan att blinka såklart, och jag följde efter in till centrum. Där ställde han sig en stund som om han inte visste vad han skulle göra, men så backade han in på en parkering, gick ur bilen och in i en affär. Såg inte så noga hur han såg ut mer än att det var en kille. Precis då svarade polisen, en mycket trevlig polisman. Man kan undra vad killen gjorde i bilen om han nu inte var full eller drogpåverkad?
Väl hemma kom jag in i köket och ser nåt ligga på golvet. Vad är nu detta? Jag böjde mig ner och plockade upp det OCH DÅ RÖRDE DET PÅ SIG!!! Yyyyääääck, en fästing, stor som ett blåbär, antagligen smockfull i blod! Visste inte riktigt hur jag skulle döda den så jag lade den på toalocket och gick efter mobilen...för att ta kort, såklart! Då jag kom tillbaka lunkade den omkring där på locket, men GUUUUD så äcklig, som tjockpaddan i "det susar i säven"! Eller en fotboll med armar och ben! Men nu är den inte längre med oss...
Nu har fyra husdjur nyss blivit borstade och kammade...
Och nu skall jag byta i sängen....
Sen skall jag dammsuga...
Och tvätta alla djurplädar...

BLÄÄÄÄÄ!!! Märks det att jag var darrig på handen, hm?

Och här dog den drunkningsdöden, mooohahaha!

Efter två genomgångna vovvar och två kissar blev det ett husdjur till...

Vaski och Syrran, nyborstade och fina, och fästingfria! Klinga får inga
fästingar för hon har fått frontline. Men Vaski måste ha expot, det skall inköpas
imorgon, och katterna, som aldrig har fått en fästing, skall "frontlinas".

Måste skynda mig innan Allsången!!

Invigning!!

Eftersom vädret var halvkasst i morse beslöt jag mig för en innedag. Vad var väl bättre än att inviga nya syrummet? Tänk att ett byte av rum kan göra så mycket! Nu var det kul att sy igen! En långklänning till dottern blev dagens skapelse, men det kliar i fingrarna att knåpa ihop nåt nytt. Mitt huvud är fullt av idéer! Tyvärr är det ett hinder...Jag måste lära mig att sålla bland alla uppslag som dyker upp i skallen hela tiden. Det skulle se ut om jag tråcklade ihop alla idéerna i ett och samma plagg!!! Jisses! 

Ett  välkommet avbrott i sömmandet fick jag då dottern med pojkvän kom på middagsbesök. Det är så kul då de kommer på besök. Det sker alldeles för sällan, tycker jag(sade jag gnälligt). Då jag hade henne på plats passade jag på att göra de sista inprovningarna också. Jag hoppas hon blir nöjd.

Ser inte mycket ut på hängaren, men jädrar så snygg den blev på dottern!

Jäser 

å jäser

I morgon fyller Gubben år så jag har tänkt överraska honom med kaffe och nybakad baguette till frukost. Därför står nu en deg och jäser på bänken. Det kommer bli en sen kväll, för den skall jäsa länge. Men det gör inte så mycket för Gubben är på hemväg från Södertälje och kommer hem tidigast vid midnatt. Jag kan inte lägga mig förrän alla i huset är på plats, nåt som sitter i sen dottern var tonåring. Men jag har ju huvudet fullt av idéer som jag kanske skall passa på att sålla... 

Sol och värme, I like!!

Midsommarhelgen kunde inte startat bättre. Torsdagen blev väl i stressigaste laget men avslutningen var lyckad. En 50-åring skulle firas, ja även hennes man som hunnit fylla 60 under våren. Jag har lite svårt med stora kalas, där man kan bli sittandes som i ett vacuum, men här kände vi några av gästerna, däribland mina styvbarn och deras småttingar, min mans förra svägerska, svåger och  deras son med flickvän. De övriga ca 60 personerna var i stort okända för oss.

Mina goa styvbarn Anders och Anna., Annas pojkvän Stoffe och deras lille Melvin

Vi fick fantastiskt god mat,  från Via Appia, och uppträdande av en trubadur som uppträder under artistnamnet "GrisNils". Han var väl kanske i snuskigaste laget för min del, men jag kanske är en törris...Och över alltihopa strålade solen!!! Och då vi firade födelsedagen som mest, fick maken ett MMS från en lycklig, nybliven pappa!! En liten Edvin hade nyss sett dagens ljus!! Undrar om vi skall köpa en cykel i present? Pappan är nämligen en mycket duktig cyklist:)

Man vet säkert att det är midsommarafton då man kollar rabatten utanför vår inglasade altan. Där står min morsdagspion precis nyutslagen varje midsommarafton! På torsdagskvällen var knopparna sprickfärdiga precis som om de höll sig från att slå ut. 

Fick denna härliga pion i morsdagspresent av min dotter
för  många år sen. Det slår aldrig fel, den blommar på midsommarafton.

Under förmiddagen vattnade jag det nysådda gräset i trädgården medan Gubben tog en tur på sina skaterullskidor, hans nya intresse. Hundarna fick dispens för en stunds besök i trädgården på villkoret att de inte beträdde nysådden. De höll löftet men då hade jag glömt en röd kanalje...Då jag vände ryggen till gjorde hon en raid efter en "feffel" och kultiverade mitten på nysådden!!!

Här har gräset just tittat upp så därför får inga djur springa där.
Detta hörde inte Syrran tydligen...
.
Ja, kanaljen ja..Efter att Skrållan ätit en hel burk med Zylekene och blivit bombad med Feliway så har felkissandet upphört men framför allt så har det tydligen haft lugnande inverkan på Syrran också. Hon har lugnat sig och Skrållan har återfått sin status som 1:a katt! Det är härligt att se Syrran stryka sig mot, och sen tvätta Skrållan för att sen lägga sig och visa magen.
De uppför sig som katter skall, helt enkelt. Men vilken pärs detta har varit! Vi kommer dock att låta Feliwayadaptern sitta kvar i väggen ett bra tag till...Förra helgen var vi till Stuvbutiken och kollade på klinker. 

Vi har bestämt att lägga klinker ca 1 m vid dörren.  Vi vill inte ha hela hallen i klinker, det ger ett för kallt intryck, även om man har golvvärme. Sen gillar vi båda ektarketten som är ganska nylagd i både kök och hall. För att förhindra eventuell ny kissattack skall vi ta bort allt underlag och köra vattentäta skikt helt och hållet. Det kommer bli jättebra!En idé slog mig en dag då jag kom hem från jobbet. Varför har jag min syhörna i samma rum som kontoret? 

Jag får ingen inspiration, har inget svängrum...alltså syr jag nästan aldrig. Jag som alltid har älskat att sy! Nä, tänkte jag, nu får det bli ändring! I bakhuvudet hade jag vårt träningsrum på övervåningen, sorgligt outnyttjat av oss båda tvåbentingar, men ett lekrum för katterna! Sagt och gjort, jag började röja undan och kånkade upp sybordet, symaskinen och alla tyger och sybehör. Det kändes helt rätt! 

Rummet är ljust och rymligt, finns ju inga möbler mer än en spegel, en byrå och ett datorbord. Gubbens trainer och datorbord ställde jag bara åt sidan, om han nu skulle få lust att köra ett pass, det tror jag inte kommer att ske den närmaste tiden...Nu saknas bara tiden att sy...
Men jag har iallafall tagit mig tid att måla naglarna i guldglitter!!!

Så var det slut...

Mina härliga, tokiga kollegor Eva-Lena, Kerstin och Anette

Och här är några sköningar till, Elisabeth, Anna och Anette... igen

Här har Frida sällat sig till oss...och Anette gör allt för att stjäla uppmärksamheten!

Här är resten av vårt härliga gäng! 

Ja, då var vårterminen slut och personalfesten var ett faktum! Kul, men också vemodigt eftersom några inte kommer tillbaka till hösten. Bord var bokade på Ankdammen i hamnen. Nye ägaren har verkligen gjort en uppryckning av stället! Från att ha varit riktigt mörkt och slitet går nu allt i vitt med svarta detaljer. Stilrent och fräscht! Dessutom en inglasad uteservering! Maten var mycket god om än dock lite barnslig i färgen...

Laxen hade gömt sig under sparrisen...Tyvärr associerade jag den gröna såsen
till pistageglass. Synd för den var riktigt smarrig! Färskpotatis till, jättegott!

Vips, så var det tomt på faten...men i glasen fylldes det på!

Skatteåterbäringen som flög sin kos...

Före fyllda 40 hade jag aldrig haft tandvärk. Det är säääkert! Så började jag tappa gamla amalgamfyllningar...Äsch, det gjorde ju inte ont. Bara för tandläkaren att fylla med plastkomposit. Men så kraschade en tand vid frukosten nån gång vid fyllda 40. Och sen har det fortsatt. Och alltid har det varit kostsamt. Under våren fick jag värsta tandvärken i överkäken. Jävlar, vad kommer detta kosta, var min första tanke. Mina kollegor berättade hårresande historier om sina tandproblem, men jag hade ju så ont att jag bara ville bli av med smärtan. Det blev jag. Fick tandbandage och en ny tid. Den tiden var idag. Rotfyllning och fyllning av tanden bredvid, tydligen, Man har dålig koll på vad tandisen har för sig i munnen på en då man ligger med huvudet neråt och benen upp i stolen och har sprängvärk i käften. Kompistanden hade tydligen också lite rotproblem så tandtrollet rensade även den. Och jag bara gapade...och dreglade(så pinsamt). Nu är jag smärtfri och 6287:- fattigare! Som av en händelse fick jag ungefär samma summa tillbaks på skatten i år. Vilken tur jag har i livet ändå!! Tänk om jag hade behövt tänka ut vad jag skulle använda pengarna till. Till exempel; nya träningsskor, extra fin present till min käre make som fyller år 25/6, något snyggt helt onödigt plagg. eller en mysig utekväll med min man...nä, naturen gjorde det lätt för mig genom en enkel tandkrasch. Men man kan ändå undra varför inte tänder och ögon är lika viktiga som övriga kroppen som endast kostar 200:- för ett besök hos förståsigpåaare!

Allt grus på plats!

Kan känna slutet på vårt uteplatsprojekt! Problemet är "stampmaskinen". Den väger tydligen väldigt mycket och maken fick inte med sig den i lördags bara för det. Men sen så...är det bara att lägga plattor och grus, pust...

Söndag, I like it!!!

Jag tycker om söndagar. Då man var ung var det biodagen framför allt. Men inte nu längre. Jag klarar inte en hel film utan att somna! Nej, däremot gillar jag att träna på söndagar. För några år se´n var det cirkelträning av något slag som var favoriten, men sen min kropp sa "stopp och belägg" så får jag vackert rätta mig efter det och välja andra pass. Ibland kan jag sakna att springa. Den ultimata träningen, om man klarar nedslagen...Men det finns så mycket annat kul, såsom pilates, spinning och coreboll. Idag bokade jag TVÅ pass, pilates och spinning! Osäker på om jag skulle klara detta, men med Petra som inspirerande instruktör så gick det galant. Så nöjd jag är över mig själv! Och vilken energi jag fick! Tog tag i massor då jag kom hem. Klippte häcken på framsidan, herregud så vildvuxen den var! Så kom Maken hem efter sin träning, mtb-cykling i Brattforsheden. Han duschade och så anslöt han sig till trädgårdsarbetet. Nu har vi grävt ur och lagt duk och bärlager över hela uteplatsen. Nu fattas bara "stampmaskinen" sen kan vi lägga plattorna och gruset. Man kan undra varför vi gav oss in på detta mastodontarbete! Men vi har pratat om denna berså i säkert 10 år men inte kommit igång. Jag fick nog då jag såg den arma gräs... hm, mossmattan i våras och grävde bort svålen i ren ilska, tror jag.

Nu börjar det närma sig slutet...puh

Mattes badpojke nr 1! 

Så har vi hunnit med våra hundar också. De har fått arbeta alldeles för lite under en längre tid. Inte bra. Nu har Maken blivit utringd för eftersök flera gånger på sistone och kom då igång med spårträningen igen! Idag var det Klingas tur och jag tog Vaski på en långpromenad. Han fick göra lite fräna moves då och då, det gillar han! Och som grädde på moset fick han spabehandling då vi kom hem! Badad i avfällningsschampoo och tillhörande balsam doftar han som värsta badkillen! 

Utpumpad

Så var då skolavslutningen över. En stor tomhet infinner sig alltid då. Och särskilt i år. Vilka fantastiska avgångselever vi har i år! Jag kommer att sakna dem enormt. Så jävla(förlåt) härliga! Vi på skolan hoppas att de senaste årens fina nior har satt sin prägel på skolan och att detta kommer att bli vårt signum i framtiden. Nog om jobbet, även om jag älskar det.
På hemmafronten har vi inte kommit så långt i vårt uteplatsprojekt. Jag har fått betala dyrt för mitt grävande med ont i lederna. Men som vanligt har jag nonchalerat varningssignalerna...Linkar fram och kan inte gripa med händerna men det går väl över. Det har det gjort förr! Skrållans kissproblem kommer och går. Hon är världens goaste kissemisss så vi kämpar på. Det kommer att bli bra, så det så!!
Inte varje dag jag kan göra en god gärning men idag så...Var till Djurskyddet med fyra bord till deras loppis imorgon. Jag skulle vilja göra mer  för dem, men vet inte hur, utan att göra våld på min tid med våra egna djur. Men det är nåt som jag ofta grunnar på...

I denna ljuva sommartid...

Åååååå, så grönt och fint det är i trädgården just nu! Aklejorna blommar som mest i lila, blåvitt, rosa och vitt. Blommorna ser ut som små dockklänningar, så gulliga! Och vallmon, med den mest underliga knopp som utvecklas från monster till en skir jätteblomma liknande silkepapper. Har delat och gett bort en bamse från vår rabatt på framsidan, och väntar nu på att få en rosa. Det ser jag fram emot. De är sååå vackra!
Igår sådde vi gräs där vi fyllt upp med jord, svackan mitt på tomten och nere vid staketet. Och som på beställning kom regnet. Nu är det bara att vänta på att gräset skall komma upp. Jag är inte mycket för ettåringar att plantera i krukor, hellre tar jag ut mina krukväxter och ställer på altanen, och sen brukar jag sätta lökar i krukor. Tar skott eller delar plantor gör jag också. Då finns det ingen anledning att köpa nytt. Men ibland kan jag inte stå emot. Som igår, då vi var på Plantagen och upptäckte ett bord fullsmockat med charlakansröda pelargoner! Så fantastiskt snygga! Denna skall jag ha, utropade jag, och högg en i mängden!  Den pryder nu altanbordet, förutom en liten stickling av den som nu står i köksfönstret. Kallas det "sticklingsstörning" att alltid nypa skott?

Kan inte se mig mätt på dessa fantastiska aklejor!

Så jäkla härlig färg! Fotot gör den inte rättvisa. 

Monsterstadiet men som snart förvandlas till  prinsessor!

I fredags jordfästes Makens morfar, en kraftkarl i unga år men som på ålderns höst fick ge efter för glömskans och kroppens sönderfall. Han följde nu sin maka som gick bort för bara något år sedan. Det var en större chock för oss då hon fortfarande hade minnet i behåll och dessutom var en krutgumma! De fick ändå ett långt liv och är nu åter tillsammans. Det jag slogs av under begravningsakten var prästens fantastiska predikan. Just då jag satt och tänkte på den förra begravningen jag bevistade, förra sommaren då världen slogs i spillror för oss av en tonårings alltför impulsiva handling, så uppmärksammade prästen oss om just hur våra sinnestämningar vid tidigare begravningar präglar vår upplevelse nu. Men också våra positiva upplevelser såsom bröllop och dop. Förra sommaren, bara någon vecka efter begravningen av min dotters kusin, var jag och Maken på ett fantastiskt bröllop. Allt detta satt jag och tänkte på under begravningsakten i fredags. Det gjorde min upplevelse inte positiv, men ändå mindre sorgsen. Detta var ju ändå en man som levt ett långt händelserikt liv, som fått uppleva barn, barnbarn och till och med barnbarnsbarns födelse. Jag, som den ateist jag är, kan ändå medge att man har stor hjälp och tröst av svenska kyrkan utan att behöva blanda in Gudar och Jesusar. Och om en vecka skall jag åter besöka kyrkan, denna gång en examensskrudad Grava kyrka, för att ge våra härliga avgångselever en lyckospark från oss alla, se dem få betyg, diplom, bli belönade för särskild flit och kamratskap. Vi har aldrig haft så många härliga, duktiga, trevliga elever som nu, men vi hoppas att dessa har satt sin prägel på kommande 9:or så detta blir befäst i framtiden. Jag kommer dock att sakna årets 9:or nåt oerhört! Så mycket kul vi har haft!

Nationaldagsfirande...

Jag måste nog erkänna att jag inte kan känna nån sån där "jäklaranamma vad jag är svensk och stolt över det" känsla. Jag skäms inte heller över det, nej då, och är väldigt glad över en ledig dag såhär mitt i veckan, men det känns lite krystat i allafall. Jag är väl inte den flaggviftande sortens människa heller. Maken är heller inte den hysteriskt firande sorten. Han kör en cykeltävling i Norge idag och for därför iväg med sina cykelkompisar vid lunchtid. Så jag ringde min dotter och bjöd på lunch. Lite gott och blandat blev det. Så kaffe och en mörk chokladbit till det. Vid 17-tiden var det så dags att göra av med några kalorier i form av ett corebollpass. Jättebra pass!

Här är de, mina voffsingar!!

Mor och dotter

En sak jag har haft dåligt samvete för är hundarnas träning. Idag tog jag mig i kragen! Då jag kom hem från mitt pass, hämtade jag hundarna, burk med bitar av älgfilé(våra vovvar är bortskämda), klicker och lekisar och for till Hammarö BK. Där var det kurs. Skit, men jag hade som tur var en plan B. Cykelklubbens klubbstuga! Där finns en jättestor äng, egentligen en bana för bågskytteklubben men ingen har någonsin sett dem där. Kanske de har skjutit varann, nä usch då! Det som kan kännas lite oroligt för mig, är att det brukar finnas rådjur i närheten och de har ju sina nyfödda kid nu. Man vill ju inte att hundarna får vittring och kanske skadar de små. Det har aldrig hänt något, men man får ändå vara vaksam. Klinga kan man få stopp på men Vaski, den kanaljen, blir värre. Därför höll jag dem inom ett mindre område idag. De fick inte springa och leka hur som helst utan hålla sig i närheten av mig. Sen övade vi. En hund i taget, den andra fick ligga vid sidan. Herregud, så glada och träningsvilliga de var! Stackarna, inte fått visa sig på styva linan på så länge. Och så duktiga de var! Jag övade "stanna" med Vaski. Det har han alltid haft lite svårt för. Idag var han strålande! Bara för det övade jag "backa" också. Då blev han skogstokig och skuttade bakåt samtidigt som han skällde! Gullestollen! Klinga har aldrig haft problem med "stanna" så det övade vi inte så mycket. Hon fick göra rallyövningar istället. Det gick strålande, och dessutom gjorde hon några bonusar i form av snurrspinn!! Måste skärpa mig i fortsättningen och göra detta oftare. De behöver få visa sig duktiga oftare. Vilken skitmatte jag varit, fy på mig, matte!!

Undrar om jag skall gräva ner tidningsbudet under uteplatsen?

Ja, här händer det grejer, mån ni tro! Vi gräver och sakta men säkert börjar det likna en uteplats och inte en massgrav. Högen med bärlager minskar och vår ryggvärk ökar...Mindre kul är att Skrållan har haft en dipp och kissat inne igen. Och Pissoff-medlet tar inte bort lukten från tröskeln så det blir nog för käre maken att byta dörrfoder och en rejäl bit av golvet och väggen. Nu är ju inte Skrållan skyldig till allt detta, utan det var vår gammelkatt Toker som fick somna in i höstas. Han började kissa inne då vi bytte fönster och dörrar, men tröga i huvet som vi var så fattade vi inte var lukten kom ifrån direkt. Det hann sätta sig. Skrållan har bara tagit över hans ställe, men nu var vi snabbare att upptäcka detta!  Men lukten kommer bara då solen värmer på dörren och tröskeln...Kul då vi får gäster. De tror väl att vi är värsta snuskfamiljen!
Har framtidsplaner på jobbet också men de är ännu i sin linda. Jag trivs ju oerhört på mitt jobb. Fantastiska arbetskamrater och härliga ungar! Det är en glädje att åka till jobbet varje dag. Så har det inte alltid varit. Nu har vi en tuff tid framför oss med nedskärningar och omorganisationer som har tagit styggt på vissa kollegor. Det känns tungt att de känner så då jag själv trivs så bra! Men som alltid så löser sig saker och ting då oron har lagt sig. Det måste det ju göra!
Träningen som kom av sig...Jag vilade ju på söndagen och på måndag fanns inga pass som låg rätt i tid. Så jag satsade på tisdagens coreboll, men se, det sket sig. Hunddagis stängde ju 16.00! Får ta nya tag på onsdagen...

Nu är det bara att köra paddan över så det stampas till ordentligt.

Det är bara den här biten kvar att gräva ur nu!

Här skall det bli grusgång. Jäklar så bra det kommer att bli!

Har vaknat vid 04.30 varje morgon under en lång tid. I början fattade jag inte varför, men på sistone har jag hört nån slags tuta. Så jäkla sur man blir då man blir väckt vid den tiden och inte kan somna om! Gubben som annars brukar sova som en stock har också vaknat. Vi har känt oss som levande döda på morgonen länge nu. Det har visat sig vara tidningsbudet som har en backtuta på bilen. Idag fick jag nog och ringde tidningstjänst! Fick tala med en kvinna där som tillkännagav att de minsann hade utrustat ALLA tidningsbudens bilar med backtuta för säkerhetens skull! Men för f-n!!! Halv fem på morgonen är ju bara dom ute. Det måste ju kunna gå att stänga av tutan. Det går inte att göra nåt, det bara ÄÄÄÄR så, sa hon. Men det finns ju faktiskt människor som jobbar skift, just kommit hem och lagt sig. Det väcker ju hela gatan med tutan, sa jag. Det finns ju folk som sover på dagen också, kontrade näbbgäddan med! Jag blev så arg att jag höll på att slänga luren i örat på henne! Men jag höll mig, det är ju inte artigt att göra...Men det är väl ändå merparten av befolkningen som har normala arbetstider som behöver sin sömn, försökte jag. Näää, det är såhär bara...Bläkärring...skulle jag sagt, men det gjorde jag inte. Lite för barnsligt då man är 54 år...

På gång igen!

Efter ett längre träningsuppehåll har jag äntligen kommit igång igen. KMTI har haft stängt för konditionspass en vecka för renovering av ventilationen. Och eftersom jag har haft besvär av min astma en tid så hade jag kanske ändå inte kunnat träna...Jag har ägnat mig åt hemmapyssel istället. Mina örter växer så det knakar, har planterat om dem två gånger. Tomatfröna tog sig inte så den plantan har jag köpt på Plantagen. Sen har det blivit nya gardiner i vardagsrummet. Ljust beigeguldiga. Men iallafall, fredags var det färdigrenoverat på KMTI och jag bokade pop-spinningen med Petra som instruktör. Jädrar, så bra pass hon gör! Bra musikval och en fantastisk inspiratör! Gelé i benen efteråt...Blev taggad som attan och kollade schemat för lördagen. Spinningen klockan 15.00 kördes av Jeff. Yes, han är kanonbra också! Kör lite annorlunda än de andra intsruktörerna, lite mer mölj liksom, inga jumps eller hastighetsökningar utan bara belastningsökningar. Ja, herregud,, så många bra instruktörer de har just nu. Idag blir det dock träningsvila. Erfarenheten säger; Stopp och belägg, vila så du inte skadar dig! Bäst att lyda! Meeeeen....NEJ och åter NEJ!!!

Afrikas blå lilja, cocktailtomat och basilikaskorna!

Chilin växer så det knakar, och detta är inte alla plantor!

Prydnadspumpa och i muggarna trängs timjan.