Sol och värme, I like!!

Midsommarhelgen kunde inte startat bättre. Torsdagen blev väl i stressigaste laget men avslutningen var lyckad. En 50-åring skulle firas, ja även hennes man som hunnit fylla 60 under våren. Jag har lite svårt med stora kalas, där man kan bli sittandes som i ett vacuum, men här kände vi några av gästerna, däribland mina styvbarn och deras småttingar, min mans förra svägerska, svåger och  deras son med flickvän. De övriga ca 60 personerna var i stort okända för oss.

Mina goa styvbarn Anders och Anna., Annas pojkvän Stoffe och deras lille Melvin

Vi fick fantastiskt god mat,  från Via Appia, och uppträdande av en trubadur som uppträder under artistnamnet "GrisNils". Han var väl kanske i snuskigaste laget för min del, men jag kanske är en törris...Och över alltihopa strålade solen!!! Och då vi firade födelsedagen som mest, fick maken ett MMS från en lycklig, nybliven pappa!! En liten Edvin hade nyss sett dagens ljus!! Undrar om vi skall köpa en cykel i present? Pappan är nämligen en mycket duktig cyklist:)

Man vet säkert att det är midsommarafton då man kollar rabatten utanför vår inglasade altan. Där står min morsdagspion precis nyutslagen varje midsommarafton! På torsdagskvällen var knopparna sprickfärdiga precis som om de höll sig från att slå ut. 

Fick denna härliga pion i morsdagspresent av min dotter
för  många år sen. Det slår aldrig fel, den blommar på midsommarafton.

Under förmiddagen vattnade jag det nysådda gräset i trädgården medan Gubben tog en tur på sina skaterullskidor, hans nya intresse. Hundarna fick dispens för en stunds besök i trädgården på villkoret att de inte beträdde nysådden. De höll löftet men då hade jag glömt en röd kanalje...Då jag vände ryggen till gjorde hon en raid efter en "feffel" och kultiverade mitten på nysådden!!!

Här har gräset just tittat upp så därför får inga djur springa där.
Detta hörde inte Syrran tydligen...
.
Ja, kanaljen ja..Efter att Skrållan ätit en hel burk med Zylekene och blivit bombad med Feliway så har felkissandet upphört men framför allt så har det tydligen haft lugnande inverkan på Syrran också. Hon har lugnat sig och Skrållan har återfått sin status som 1:a katt! Det är härligt att se Syrran stryka sig mot, och sen tvätta Skrållan för att sen lägga sig och visa magen.
De uppför sig som katter skall, helt enkelt. Men vilken pärs detta har varit! Vi kommer dock att låta Feliwayadaptern sitta kvar i väggen ett bra tag till...Förra helgen var vi till Stuvbutiken och kollade på klinker. 

Vi har bestämt att lägga klinker ca 1 m vid dörren.  Vi vill inte ha hela hallen i klinker, det ger ett för kallt intryck, även om man har golvvärme. Sen gillar vi båda ektarketten som är ganska nylagd i både kök och hall. För att förhindra eventuell ny kissattack skall vi ta bort allt underlag och köra vattentäta skikt helt och hållet. Det kommer bli jättebra!En idé slog mig en dag då jag kom hem från jobbet. Varför har jag min syhörna i samma rum som kontoret? 

Jag får ingen inspiration, har inget svängrum...alltså syr jag nästan aldrig. Jag som alltid har älskat att sy! Nä, tänkte jag, nu får det bli ändring! I bakhuvudet hade jag vårt träningsrum på övervåningen, sorgligt outnyttjat av oss båda tvåbentingar, men ett lekrum för katterna! Sagt och gjort, jag började röja undan och kånkade upp sybordet, symaskinen och alla tyger och sybehör. Det kändes helt rätt! 

Rummet är ljust och rymligt, finns ju inga möbler mer än en spegel, en byrå och ett datorbord. Gubbens trainer och datorbord ställde jag bara åt sidan, om han nu skulle få lust att köra ett pass, det tror jag inte kommer att ske den närmaste tiden...Nu saknas bara tiden att sy...
Men jag har iallafall tagit mig tid att måla naglarna i guldglitter!!!