En vemodig dag. Min mobil ringde vid 06.30. Då är det nåt viktigt, tänkte jag. Och det var det. Min fd sambo och dotterns pappa meddelade med bruten stämma att min fd svärfar, tillika dotterns farfar Kjell gått bort under natten. En massa minnen har dykt upp under dagen. Amilla är hans första barnbarn och han gick långa promenader med henne i vagnen. Han fick strikta order att INTE köpa godis till henne! Då de långt om länge kom tillbaks från sin promenad var ungen misstänkt röd om tungan! Då hon blev äldre kunde hon också stolt förkunna; Fafa och ja va till Böje i boa!! Ingen kunde som Kjell berätta historier, påhittade såna, för sitt första barnbarn. Då Amilla undrade vem det var som tände lamporna i stolparna, så förklarade han; Det är jag det! Jag går runt då alla har somnat och tänder, sen går jag upp tidigt och släcker innan alla har gått upp! På frågan varför bilarna hade grenar med blad i grillen på bilen under midsommar, sa han att det berodde på att de missat vägen och kört rakt in i skogen! Vilken fantasi, ett barnbarns dröm! En favorit var ändå då min exsambo var liten och han frågade sin far vad det var för automat som satt på väggen(en kondomautomat)och Kjell förkunnade att det minsann var möbelpolish att köpa i den!
Då jag som ung tog rollen som Första fästmö i familjen kallade han mig ofta för Rooosmarie! Det var nåt fint som man skulle vara stolt över! Även hans fru Siv fick heta detta titt som tätt. Så trillade barnbarnen på. Robin kom och Kjell blev morfar för första gången. Sen kom Louise, Rickard, Christian och Victoria, Valter och Kerstin och Felicia och Ronja. Och barnbarnsbarn, minsann! Alla har de sina minnen av morfar-farfar Kjell. Då min fd sambo och jag gick skilda vägar så var han ledsen. Efter separationen gjorde alla klart för mig att jag fortfarande var välkommen i familjen. Vid större sammankomster då jag var med kramade han alltid om mig och frågade; Hur är det, Rose-Marie? Jag hade önskat att jag träffat honom sista gången vid ett annat tillfälle än vid en begravning, men så blev det. Hela sommaren har jag tänkt att jag skulle bjuda hem honom och farmor Siv, så de fick se min trädgård. Kjell älskade ju blommor. Men så blev det inte av och nu är det försent...
Ja, det finns många minnen av Kjell, olika från person till person och hans avtryckt kommer att finnas hos alla!
Ha det bra Kjell!!
Rose-Marie/alias Anja
Beklagar sorgen Rose-Marie, han låter som en fin och rolig person.
SvaraRaderakram
Tack Annika! ja, han var speciell, inte alltid var jag glad då han stoppade Amilla full i godis eller tog henne med på upptäcktsfärder i bergskrevorna på Våxnäs men nu när jag inte är en överbeskyddande mamma så kan jag se vilken perfekt farfar han var! Det är ju en morfars/farsfars rättighet att skämma bort sina barnbarn! Han hade en livlig fantasi som slår det mesta. En murken trädrot blev ett ansikte eller nåt annat spännande. Han var en stor berättare.
SvaraRadera