Pust och stön! |
Tillbaka till grässvålen. Tog med mig alla djuren UTOM rödtoppen Syrran som fick vakta huset och altanen, och började gräva. För att orka med hade jag en färdig bild av vår helt perfekta uteplats på mina näthinnor! uteplatsen har vi pratat om sen vi fick fler och fler barnfamiljer runt omkring. Förr satt vi ofta på framsidan av huset. Bara gamlingar i husen runt omkring då. Om vi nu skall bo kvar här så har vi bestämt att vi skall återta vår framsida! Men då måste vi boa in oss. Då blir alla nöjda. Så nu har jag en hägring med stenplattor och grusgångar framför mig då jag sliter med svålen. I morgon hämtar Gubben några lass grus från en vän som har fått över. Livet känns bra just nu. För en livspessimist som jag ändå är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar