Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

torsdag 17 maj 2012

Och då man mår som bäst...

...Så blir nåt djur sjukt. Nu är det Vaski som har fått nån kennelhostvariant, igen. En hemsk torrhosta. Värst är det tidigt på morgonen. Det låter som lungorna skall hoppa ur munnen på honom, stackarn! Så snart han blir exalterad över nåt så startar hostan igen. Han verkar också lite hängig och vill helst sova. Min första tanke var; Ring veterinären, men så lugnade jag mig och frågade på dagis om flera hundar hade hostat och jodå, flera stycken. Förra gången detta hände gjorde veterinären ingenting...mer än tog betalt, så nu ser vi tiden an.
Däremot verkar vårt kattproblem sakta men säkert gå mot en lösning. Idag gav Skrållan lillkatten ett rejält kok stryk! Och matte hejade på! Tänk om katterna varit barn istället? Då hade jag varit mycket olämplig som mamma! Men om Skrållan blir kaxigare och klämmer till den lilla markattan nån gång så är vi på rätt väg. Balansen återställd.
Sjuklingen

Här ligger en som har fått stryk idag. Av Skrållan. Jajjamensan!

Inte alla da´r man får en sån här present. En hög med grus.
Men det var precis vad vi behövde!

Här är de, guldskorna med innehåll av chiliplantor!
Då de har tagit sig lite mer skall de planteras direkt i skorna.
Vår väg mot en stenlagd uteplats går vidare. Idag har Maken hämtat bärlager. En vän till oss fick över och är nog glad att vi började med vårt projekt. Nu slapp han köra bort överskottet. Alla nöjda och glada! Maken körde fem vändor med grus och jag slet med den attans grässvålen. Sakta men säkert försvinner den, men jäklar, så mycket rötter det gömmer sig under! Skall ta ett tag snart igen, då är det visualisering som gäller! Jag vet att rötterna är tjockare eftersom buskarna är större där jag skall gräva...Men har man träningsvila så har man!

2 kommentarer:

  1. Nogger har, vad jag minns, klarat sig från hostbassilusker trots att var och varannan hund hade det på klubben under vår mest aktiva period. Men hunden jag hade innan, goldenfarbrorn Davy hade kennelhosta en vår. En fantastisk hosta som gjorde att hela hunden skrällde och han hade det som värst vid femtiden på morgonen. Av någon anledning påverkade kliet i halsen även nosen så han nös så det stänkte om och om igen. Det var ingen glad hund vi hade då... Men veterinären tipsade om att göra honungsvatten, låta svalna och ha det i vattenskålen på kvällen och natten. Det lindrade hostan i alla fall lite grann... Honungen var ju dessutom lite uppiggande så han orkade gå morgonpromenad efter hostånysanfallet i gryningen..

    Krya på Vaski och hoppas Klinga slipper sk*ten den här gången!

    SvaraRadera
  2. Han hostar fortfarande från och till så jag skall baske mig prova ditt tips! Klinga verkar klara sig den här gången. Förra gången det gick på dagis blev hon jättesjuk! Då fick hon såna där nysattacker som Davey hade.
    Tack för tipset!

    SvaraRadera