Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

fredag 13 september 2013

Städa? Skulle inte tro det!

Då veckans sista arbetsdag var över, tog jag en lättare timeout. Ingen träning, inga matinköp eller tankande av bilen. Det var bara att köra hem...Visst ja, jag tog en tur till Systemet för inköp av en liten flaska vitt. Men den lilla avstickaren kändes knappt. För det mesta är det massor av saker som skall hinnas med innan man halv avsvimmad hamnar innanför dörren hemmavid.
 Men DÅ inträffar nästa adrenalinpåslag; Hemmet ser ut som en hallicks droska! Lurvig, helt och hållet!!! Och dessutom brukar solen, för att jävlas antagligen, skina genom persiennerna och avslöja allt damm och skitiga fönster på ett mycket provokativt sätt!
Kanske är det den sjunkande östrogenhalten i min kropp som har gett utslag i form av nonchalans av städning. Jag har helt enkelt närmat mig mannens domäner. Nu kan jag känna en manlig, förnärmad  kylig vind, men tyvärr kära killar, män och gubbar, så har jag en inofficiell statistik grundad på mina väninnors och kvinnliga arbetskamraters berättelser om sitt andra jobb, " Hemmafixaren" som inträder efter deras ordinarie heltidsjobb. 
Därför vill jag skicka en vädjan till mödrar av söner; Dalta inte bort dem, gör dem medvetna om livet bortom mammi istället! 
Sådär ja, nu har jag väl gjort mig osams med en massa människor, men vad f-n, det får jag väl ta. Hur många äktenskap och förhållanden i min närmaste omkrets har inte gått över styr p g a att mannen inte tagit sitt ansvar i hemmet. Och att kvinnan tyvärr gjort som jag gjorde första omgången, gjorde jobbet! Så där ja, nu har jag väl satt en spik i kistan. Provokativa mig, helt enkelt. 
Men min nuvarande Gubbe gör det jag säger till honom i alla fall...Ett steg framåt och han grymtar inte, då är det bra för min del, man skall inte överdriva...eller hur, tjejer?

Men för att återgå till början av mitt inlägg, mitt behov av att städa har helt plötsligt avtagit, även om jag irriterar mig på att det är fläckar på kakel och spis, hår-och dammtussar överallt, kattsand utanför lådorna, hår på plädarna i soffan och på mattorna....Eller är det så ruskigt att åldern har tagit ut sin rätt så kapitalt att jag behöver hemtjänst? Jag har ju märkt en tendens att vända halva orden bakfram då jag skriver...Kan det vara ett tecken på alzeimers, tro?
Men nu över till nåt helt annat...
Bilder!
Lite vemodig blir man då man ser alla blommor som
har gett sitt bästa, om man så säger...kolla bara krassen...

Tog en timeout på vår nya altan. Eftermiddagssolen värmde gott
och Skrållan var glad över sällskap av matte.

Rosenstaven har blommat ut vilket bevisar att hösten
är kommen. 

Men se där, höstfloxen gör mammi glad!

Och överraskad av den för sommaren nyinköpta klematisen
 som blommar NU! 

Jaha, vad har vi här då? En äppeltjuv, må hända? Vem
räcker upp handen att gå ut med honom typ 03.15 i natt? Inte jag, i alla fall...
men tyvärr finns ingen annan...

Hösten närmar sig,ingen tvekan...

...och då blommar rosenflockeln som mest, det gör livet lättare för
mig

Lilla Klingeling tar dagen lättvindigt...

medan hennes gelikar gör allt för att synas!

Ingen matbild idag, men en sak måste jag bara få upplysa om;
Denna vinäger har jag nu blivit beroende av. Finns det månne
nån sorts motsvarighet till Länkarna? Eller är
det kanske ok att lida av denna åkomma?

Min lilja blommar som aldrig förr, fast det ibland är dretkallt om natten.
Inte helt konstigt eftersom jag fått skottet från Monica, som bor i Ambjörby, norra Värmland.

Tomaterna kommer nog att mogna, allihop

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar