Vådan av sus och dus

Igår var tant och farbror ute och roade sig i metropolen Karlstad. Det var säkert 1 år sen sist.
Men ibland känns det väldigt långt in till stan...Och med de busstider som gäller...Igår missade vi TVÅ bussar!
Har skrivit ut busstidstabeller och kollar titt som tätt om de har uppdaterats. Då jag har åkt buss från jobbet är det likadant. De busstider som ligger på nätet stämmer inte med dem som sitter vid busshållplatsen. Suck....
Men inte alla har en sån fantastisk svärmor som jag! Gubben ringde henne och frågade om skjuts då vi missat den andra bussen, och hon kom på stört. Dessutom fick ett ungt par som också missat bussen åka med. Guldstjärna till henne!

Undrar ibland när denna otroliga trötthet slog till. Att inte orka ladda om för att göra kul saker. Att skylla på än det ena, än det andra bara för att få somna i soffan efter maten på fredagskvällen. När jag tänker efter så tycker jag att jag alltid har varit sån...Fast det är nog den förjordade vintern, mörkret är min fiende nr 1.
Igår kunde det ha blivit som vanligt, sova i soffan, alltså. Min rygg gjorde sig påmind då jag gick upp ur sängen på morgonen. F-n, tänkte jag, nu blir det inget utespring ikväll. Kunde knappt gå under förmiddagen. Så helt plötsligt försvann det, för att poppa fram lite då och då. Det var frestande att ställa in alltihop, men så kändes det bra då jag for hem och då ringde jag till Gubben och sa; Vi far till stan i kväll! Och så blev det.

Idag är jag in i märgen trött. Såklart. Vad hade jag trott? Att komma hem vid 00.05 då man är van att ligga skönt tillbakalutad i soffan med middagen skvalpande i magen tillsammans med något glas rött, och dessutom snacks att fylla ut eventuella tomrum i magen med. Och somna vid 22-tiden....

Vi hade ändå sån flax att jag råkar ha en klasskompis som kör taxi och som jobbade igår natt, så då ögonen började klippa, vid midnatt,  ringde jag honom.
Dessutom fick jag nåt alldeles otroligt reducerat pris på resan!

Vilka härliga människor jag har i min omgivning! Snälla, vänliga, roliga, hjälpsamma och glada fantastiska människor!

Men tack var att jag inte orkat nåt vettigt idag, så har jag läst i boken som jag aldrig hinner annars! Otäck som attan, men olidligt spännande! Nu skall jag slänga mig i soffan, hälla upp ett glas rött och läsa vidare...