Mammi

Igår fick jag beröm av en vikarie för att jag tog så väl hand om henne. Det värmde i själen! Jag vet ju att jag kan bli Mammi då jag bokat nån som aldrig varit hos oss, det sitter i ryggmärgen liksom. Dessutom skulle jag inte tagit erbjudandet som vikarieansvarig om jag inte brytt mig om människors väl och ve. Det är ingen inställsamhet från min sida utan bara som jag är. I min enfald trodde jag att alla var som jag, men enligt vikarien igår så är det inte alltid fallet...
Gårdagen gick i övrigt i rolighetens tecken. Vår "nye medarbetare" hade förflyttat sig till toan och nu har det blivit en riktig snackis var hen skall dyka upp nästa gång! Jag säger hen även om jag avskyr begreppet. Men det är ju en androgyn gummidocka vi pratar om...eller? Kul har vi i alla fall!

Vår "kompis på jobbet" fick akut magont...

Ärligt talat så kan vi göra det mesta kul på jobbet! Jag har ju tidigare hävdat att jag har världens bästa jobb, och så är det! Vikarier som kommer till oss tycker också att vi har en välkomnande och varm stämning. De om något måste ju ha en riktigt bra koll på hur olika vi jobbar på alla skolorna.
Helgen började med att jag som vanligt väcktes av nån som gnällde, och då menar jag inte Gubben. Nej, han snusade så sött på kudden brevid mig. Nej, det var antagligen Lummi som var attans kissnödig, så kissnödig-eller om jag var långsam-så hon kissade på golvet. Men då klockan är halv åtta på morgonen och solen skiner in genom persiennen så är det ändå dags att gå upp. Men som sagt, lite långsamt gick det...Jag tog morskt ALLA hundar med på bajspromenad och det fungerade hyfsat trots att vi mötte en annan pigg morgonkiss och bajsare med vidhängande matte. Klinga ville dock inte göra tvåan och det visade sig ha trista orsaker...Vid lunchtid började hon hässja och klättra på mig. Det brukar hon aldrig göra såvida hon inte är dålig i magen...DÅLIG I MAGEN!!! Jag fick på mig kläderna fort som attan och släppte ut henne. Oj oj, så bråttom hon fick! Eftersom hon inte ätit nåt konstigt, bara det vanliga, så antar jag att hon fått nått magvirus. Det luktar ju hundskit så snart man öppnar dörren och rukorna ligger som tussilago i dikesrenen på våren. Efter en stund var det dags för gång nummer två och då spydde hon dessutom, stackar´n! Men sen har hon som tur är varit okej så vi håller tummarna för att hon fick ur sig det värsta.

Det är förjäkligt gött att sitta vid köksbordet en tidig lördagsmorgon och bara slösurfa på datorn, dricka kaffe och förstrött tugga på en smörgås i lugn och ro. Inte behöva titta på klockan en enda gång.

Träningsledig är jag idag också. Skönt med balans i träning och vila, tycker jag. Så har det inte alltid varit för mig. Igår körde jag popspinningen för Petra och det är alltid SÅ jäkla bra. 80 och 90-talsmusik som passar mig som en smäck även om hon ibland plågar mig med nån Gyllene Tiderlåt...Men det som inte dödar - härdar, eller hur? Igår kom hon emot mig och bad om ursäkt med det samma jag steg in i salen och då fattade jag direkt! Ha ha ha, du har en Gyllene Tiderlåt med idag, sa jag. Mycket riktigt!
Det är sånt som gör att jag älskar att träna på KMTI, där råder en avslappnad stämning och skämten duggar tätt. Synd bara att man så sällan träffar sina gamla träningskompisar. Passen är så många så man går ofta om varann och det är synd. Men instruktörerna är de samma som förut, och det är tur. Hoppas ingen slutar för de är alla helt suveräna!
För mig är träningen också en social del. Jag är ju ingen fikamänniska. Gillar inte att sitta i stugorna och pladdra. Träningen blir därför den perfekta lösningen för mig, både kroppsligt och mentalt. Jag träffar människor med samma intresse, att träna, Vad de har för yrke, inkomst, åsikter har jag ingen aning om och bryr mig inte, och så tror jag de flesta tycker. Sen kan jag åka hem och umgås endast med Gubben...och alla djuren, förstås.
Vilken tur JAG har då, som har hamnat både på det bästa jobbet och gymmet!

Nu är det snart dags för Mello. Är väldigt tudelad om detta spektakel. Egentligen har jag ingen lust att titta men Gubben vill se så...Sen är det äntligen över för denna gången. Efter Mellon är det min tur att njuta av Mr Selfridge! Ja, Gubben gillar också serien så där är vi överens.