Hon som älskar de tre årstiderna...: Träningsvärk och trösttyger

Se där ja, nu var det lördag igen! Tiden går så fort att jag inte hinner med att blogga.
Som vanligt vaknade jag jättetidigt i morse. Det gör jag alltid då det är helg! Så himla irriterande. Men å andra sidan så är det ganska skönt att kunna äta frukost och läsa tidningen jättelänge på morgonen.

Skall försöka ge en snabb resumé över vad min vecka har innehållit. Ehhh, låt mig tänka....
På tisdagen var det så dags för Vaski att få träffa sin nya vovvedoktor. Vi har nu äntligen fått över alla djuren till Ulvsby smådjursklinik efter att under lång tid velat fram och tillbaka om hur vi skulle göra. Sen ville vi att Solstaden skulle slutföra Vaskis rehab(även om de knappt gjort nåt mer än tagit betalt..). Han har efter alla undersökningar och behandlingar blivit så himla skräckslagen bara man svängt in på Frögatan i Gräsdalen, att han darrat som ett asplöv då man öppnat bakluckan. Från början var han inte ett dugg rädd för vetten, utan var nöjd då de klappade honom. Det avgjorde också vårt omval av vette. Nu är han frisk från sin fläkskada och kan hoppa och springa som förr. Nu var det alltså så dags för premiärbesök i Ulvsby!

Vaskiböbben blev tagen för en valp av en hundägare
hos vetten!

Men kan ni tänka er, då jag kom fram till kliniken och öppnade bakluckan, vad tror ni jag ser? Jo, en kraftigt darrande Vaskiböbb! Hur kunde han veta att det var vettebesök på gång? Han har ju aldrig varit där förr. Nu fick han ett helt annat mottagande än på Solstaden. Det är en sån gemytlig atmosfär där ute på landet. I väntrummet får man alltid en pratstund med nån annan djurägare, och dessutom, till skillnad från Solstaden, så är logistiken alldeles perfekt! Väntetiden är aldrig lång, varken före eller efter besöket.
Och Vaski blev omklappad, beundrad, friskförklarad från sitt ryggonda och tillslut också vaccinerad. Allt detta för ynka fyra hundra kronor!

Förra onsdagen hoppade jag och Gubben över Stabbes Lift mix intervall. Gubben hade ett möte och jag körde Fridas provspinningpass i stället. Sånt straffar sig, kan jag meddela!
I onsdags var vi åter på plats i A-salen för detta "mördarpass". Och det var det verkligen! Han hade såklart gjort om hela passet, den filuren, och lagt in löpning och en massa tyngdlyftningsövningar! F-n!!! Tänkte jag. Nu gör jag mig illa. Och det gjorde jag såklart...I baklåret...Gjorde ett utfallssteg och så var det klart!
Jag kan ju heller inte springa, men gjorde det ändå. Man kan ju inte stå och jogga på stället och se dum ut heller!!! Såklart jag körde på så mycket jag orkade. Förvärrade det som redan gjorde ont, men vad f-n, det var ju så kul! Man kan undra vilken funktionsstörning man har då man tycker det är kul att köra skiten ur kroppen och samtidigt skada sig...Och dessutom ha träningsvärk i flera da´r efteråt. Ja, detta är och förbliver ett mysterium. Nästa onsdag kör vi igen!!!

Torsdagen gick i stillhetens tecken. Hade tänkt köra Petras spinningpass men då kroppen sa ifrån nåt alldeles otroligt vid minsta rörelse så bokade jag av. Det fick bli hundprommar istället. Sen fick jag ett sånt där husmorsryck igen-vet inte vad som tar åt mig ibland-men jag gjorde soppa och morotspannkakor till kvällsmat. Riktigt goda, och dessutom glutenfria.

Morotspannkakorna

Använder ofta bovetemjöl eller sojamjöl stället för vetemjöl. Det blir mycket godare och dessutom bättre GI-värde, om man är intresserad av det. Jag är övertygad att om man försöker sänka sitt kolhydratintag så mår man mycket bättre. Det gör i alla fall jag. Mindre uppblåst mage och dessutom stärker det immunförsvaret att byta ut kolhydrater mot vitamin-och proteinrik mat. Dessutom inte äta en massa lightprodukter utan så naturligt som möjligt. Grädde och bregott, feta varianter på mejeriprodukter.

Men jag är ingen fanatiker utan kör potatis eller pasta under helgen. Bulgur, couscous och bönor blir det desto oftare. Bröd då och då, men då gärna i form av pumperdinkel eller väldigt grovt rågbröd med en massa goda frön och gryn i.Ibland får jag dock nån sorts craving och vräker i mig färskt bröd, till exempel som då vi får soppa och hembakt bröd i skolrestaurangen. Det är så himla gott!

Då händer det sig ALLTID att jag trycker i mig som en utsvulten, men med det lilla sunda förnuft jag har kvar i form av en minikopia av mig själv, sittande på axeln som varnar; Du vet väl att du får ont i magen, du vet väl att du får ont i magen...Äsch, håll käften, väser jag då och trycker in några brödbitar till.
Det brukar ta ungefär en halvtimme innan den första symptomen börjar visa sig. Jag måste lossa på bältet. Sen börjar det mullra och ha sig i magen. Sen det värsta av allt. Jag får ett håll i vänstersidan som gör riktigt förbannat skitont! Då är det så dags att ångra sig...Den lilla på axeln har vid det här laget växt sig gigantisk och skrattar högt i mitt öra! VAD VAR DET JAG SAAAAA?

Och så var det fredag och träningsvärken var lika enveten. Ingen träning, alltså. För att trösta mig själv for jag istället på inköpsrunda. Behövde köpa mig lycklig, kände jag. Har i några da´r känt av ett trängande behov av nya tyger och att få sätta nålen i nåt att hänga på kroppen, men också nåt att hänga i fönstret i TV-rummet, dock inte samma plagg... Och tänka sig, jag fick tag på båda! Var åker man om man vill ha snygga tyger? Jo, till Tina på Tyghandlar´n! Hon har dessutom utförsäljning, och har haft sen i somras. Tyvärr har hon funderingar på att stänga affären.
Synd, tycker jag, men förstår om det är svårt att få det att gå runt. Läget är tyvärr så anonymt och dessutom är en av hennes grannar en bilverkstad som gör att det dräller skrotbilar överallt! Man har ibland svårt att ta sig in på parkeringen och dessutom är skylten dold bland alla bilar. Men synd på en kunnig kvinna med en bra affärsidé. Hoppas att hon får ett jobb där hon kan ta tillvara sina kunskaper.