...och livet går vidare, trots avbokad intervallspinning

Orkade inte köra intervallspinning idag...Faaan! Min dag på jobbet har varit allt annat än lugn. När var den det förresten? Men då man inte orkar träna för att man är så utpumpad av jobbet, då är det inte bra. Man skall ju träna för att orka jobba juh! Har jag lärt mig i alla fall...Men ordningen kanske har ändrats utan att nån sagt till mig....Just nu är det skittrist....fast ändå kul....Är inte DET konstigt, då? Jag älskar att jobba med  mina dretongar och mina härliga arbetskamrater. Vill göra ett bra jobb för min egen skull också.

Vet inte varför det blir så himla skitjobbigt, men ibland så funkar ingenting. Det känns som om man bara springer runt och frågar folk saker hela tiden. Var finns logistiken? Och vem är ansvarig för den? Jag? Hon? Han? Dom? Alla? Ingen? Och alla upplever samma sak. Jag blir riktigt låg av detta. Vi som är såna fantastiska arbetskamrater ser knappt röken av varann i strävandet efter nån sorts ORDNING.
Suck....Ett år går ganska snabbt ändå....Tänk så allt har förändrats sen vi flyttade in på Tullis. Vilken positiv anda vi hade i början. Så kom eleverna. Första veckan var fortfarande ljuvlig. Vi myste med eleverna.

Nu ser man på sin höjd två personer åt gången i personalrummet, de få gånger vi är fler så känns det som vi trängs. Och i cafeterian lyser personalen med sin frånvaro också. Jag gissar att de springer runt för att fråga varann om nåt, eller så är de kallade till nåt möte, som de inte vill vara på.
Jag har i alla fall försökt få till det så bra som möjligt för mina arbetskamrater idag, men det tog all energi av mig, tyvärr.

Så jag for hem och tog några hundprommar istället. Rensade hövve ordentligt. Mina voffs, vad gjorde jag utan dem? Livet skulle vara drettrist! Och tänk, vår lilla Lummi, vårt problembarn, har blivit så himla mycket bättre i sitt beteende. Hon skäller fotfarande inne, men då vi går ut så får man tyst på henne nästan direkt bara man håller sig själv lugn och positiv...och har godis i handen. Gullegumman! Hon sitter ofta vid ens sida och bara TITTAR på en, så himla go!!

Så här brukar Lummigumman sitta då jag sitter vid datorn

Som jag skrivit tidigare köpte jag lite sybehör och jox på "skapemera.se" för ett tag sen. Bland annat ett dekopageset. Nu har jag kommit på vad jag skall göra!
På lördag skall jag ju ha min efterlängtade tjejfest, som råkar sammanfalla med den i övrigt förhatliga Halloweenhelgen. Jag tvärvägrar sånt dret, har aldrig köpt en karamell för detta tiggeri, ej heller klätt ut mig i spindelnät. Inte ens köpt en keramikpumpa med en sketen höstglöd i....

Men nu ni, göbber(killar) å kärringer(tjejer), skall jag minsann göra lite halloweenmysiga ljuslyktor i dekopage, tänkte jag. Därför har jag varit ute och plockat snygga löv för detta ändamål i kväll. De ligger just nu på tork och väntar på att klistras på några skitfula IKEA glas.

Ett experiment, javisst, men tror ni inte det blir snyggt?

Jag tycker att jag är en positiv människa - ni som tycker annorlunda, säg till mig, för hur pinsamt är det inte för mig att gå omkring i en villfarelse...Men jag ser med tillförsikt fram emot resten av veckan, särskilt slutet, men däremellan skall jag väl få till nåt hafsverk som tar mig vidare till LÖRDAGEN då mina vänner kommer ångandes till mig för att äta, dricka och umgås med mig.
Förlåt, det var väl visst mina hundar som ville ha sällskap...och katterna också...Jag kommer väl på en god tredjeplats i alla fall...

Oj, nu höll jag på att glömma nåt kul som hände förut. Eller kul vet jag inte men...Jo för oss som känner Klinga. Vår Klinga, matvägraren, är ju vårt sorgebarn. Hon är ju inte matglad, har aldrig varit, nånsin. Vi har trixat hur mycket som helst. Fått en massa råd från höger och vänster, vissa bra, vissa mindre bra. Att låta hunden svälta funkar inte på Klinga. Hon kan hålla sig så länge att hon blir matt och loj. Aldrig jag utsätter henne för nåt sånt! Så vi har provat allt mellan himmel och jord för att hon skall se ut som en hund och inte ett hundskelett. De andra två voffs är istället matvrak och har tendens till övervikt och får därför lightfoder.
Vi har under senare tid kört sån där simpel blötmat från Ica och lite torrfoder blandat och det har funkat hyfsat. Ibland köper jag exklusiva "Vom och hundemat" men det måste blandas med "skitmat" för annars blir hon hård i magen...Ja herregud, vilket bekymmer. Hon ser fortfarande ut som om hon får för lite mat...
Idag, i alla fall, fick matte ett hjärnsläpp och ställde matskålarna tvärsemot. Vaski fick Klingas och tvärtom. Matte märkte ingenting!
 Lummi och Vaski äter på 1/10 dels sekund medan Klinga tar lååång tid på sig, även om det är gott. Idag hände det som jag aldrig trodde jag skulle få se! Klinga åt med god aptit! Vaskis lightmat...Suck...Hon måste vara en sån där anorektiker...