Grattis Mammas bebis, 33 år idag!

För 33 år se´n upplevde jag för första och enda gången(hittills) hur det var att ligga på sjukhus, utan att vara sjuk dessutom. Som 22-årig nybliven mamma kändes det helt overkligt! En liten tjej, inte så liten förresten, 3556 g tung och 52 cm lång OCH dessutom med en blond kalufs kom hon till världen efter en anings övertalning...dvs med värkframkallande dropp på morsan.  Ja morsan ja, hon gick upp 25 kilo och upplevde sig inte som nån skönhet direkt, då hon vaggade omkring svullen som en michelingubbe den sista halvan av graviditeten, som dessutom blev förlängd av en stönig onge som inte ville ut! Mammi gick tre veckor över tiden. Såg inte fötterna på tre månader. Ja jädrar! Så overkligt det kändes med en bebis i magen! Och sen då hon kom ut! Ännu mer overkligt!
Tiden på BB var en mardröm och jag bara LÄNGTADE att få komma hem med min bebbe. På min avdelning låg det bara omföderskor som dessutom var de mest präktiga och fullkomligaste mammor ever! En av dem skulle aldrig någonsin tillåta Smurfarna att smutsa ner sin bebis språkutveckling. En annan kallade sin gubbe för "ÄÄÄÄÄLSKLING" samtidigt som hon ständigt talade om för honom vilka fel han gjorde. -Men ÄÄÄÄÄLSKLING, hur har du tagit på kläderna på lillen? Men ÄÄÄÄÄLSKLING, såhär kan man inte göra, förstår du, gör såhär som jag visar dig nu, bla bla bla... inför oss andra som önskade att han täppte till truten på kärringen. Dessutom var det strejk och lockout så att se på TV var inte möjligt. Detta var ju gubevars innan facebook och bloggarnas tid. Inga mobiler eller datorer fanns. Men herregud, vad GJORDE man egentligen? Nja, jag försökte umgås med min lilla tjej, då jag fick för barnsköterskorna. De bestämde över barnen i barnsalen.
Gud, så underbart det var att komma hem! Att kunna lyssna på skivor på stereon var dåtidens spotify.
Åsså ha en liten bebis som åt och sov för det mesta. Och där emellan jollrade och var en solstråle. Jag fördrev tiden med att äta jag!  De där graviditetskilona följde mig som en trogen hund ett antal år. Men tänker ni, varför skriver jag det här NU? Men alltså, det är precis 33 år sen. Hon fyller 33 år IDAG!

Enda gången nappen satt kvar så länge att man hann ta
en bild...Tummen was da shit

Nybadad och nöjd, färdig för natti

Illmariga leendet

Jisses, det här är mitt favoritkort!
Så näpet att man grinar!

Hårfärgerna kom och gick under tonåren...

Här är bildbevis på att jag har blivit äldre...

Lite spexbilder inför partaj

Och som ni vet så har jag fått bort de där fulkilona om ni har följt min blogg en aningens bara.