I morse laddade jag bilens bagageutrymme med hushållets hundar till antalet tre. Vaski, Klinga och Lummi. Jag var noga med att ta av dem kopplen, har en tvångstanke om att kopplet fastnar på nåt sätt och hunden stryps/trillar ut och blir hängandes eller släpas med efter bilen. Jag har väl läst för många tidningsartiklar om såna olyckor. I alla fall, så tog jag av dem och lade dem vid sidan av hundarna i bagaget.
Då jag 3 minuter senare lämnar av Klinga, ser jag en massa blåa pluppar ligga lite varstans därbak. Hm, samma färg som Vaskis halsband. En av våra voffsingar tittar bara aningen skamset på mig med en blå plupp i mungipan. Nä, jag säger inget namn. Denna voffsing har under sin livstid hunnit sätta i sig en blå kajalpenna, ett okänt antal toarullar( inte på samma gång) blommor, jord, en huvudvärkstablett(där blev hon...ja okej då, det är en hon, väldigt jättesjuk) sitt koppel, ett lypsyl, flera kilo kattmat( inte heller det på en och samma gång...men nästan), kattbajs och monsterstora delar av lekisar. Jag har säkert glömt nåt....
Det finns också i vårt hus en liten kisse som inte heller skall nämnas vid namn, som gärna tar sig en tugga hundmat, knastrar blomjord och gröna blad. Eller tar ett yttepyttebett av mattes näsa, kind, läpp eller öra...
 |
| Ett f.d helt halsband... |
 |
| En av dessa är den skyldiga.... |
 |
| Mattes egen lilla dr Jekyll och mr Hyde... |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar