Om mig

Mitt foto
Hammarö, Värmland, Sweden
Här delar jag med mig av glatt och sorgset, ilsket och stôlligt. I sammanhanget deltar ofta min Gubbe. Våra liv kretsar kring våra högt älskade husdjur, trädgården och vår gård med allt vad det innebär av arbete. Sen får ni gissa vilken årstid det är jag hatar mest...

torsdag 11 april 2013

Livet före och efter

Livet före var väl okej, helt klart, men ändå inte helt perfekt. Nu är det som om jag går på moln, eller inte moln egentligen, utan snarare att jag står stadigt på jorden. Ja, ni förstår, så härligt! VA! Förstår ni inte? Men, GUUUD, jag har ju inte förklarat ordentligt, förlååååt! Mina nya fabulous skor och jag är ju like peas and carrots! Igår var det premiär. Coreboll 45 minuter, Rosita körde. Rosita är en luring. Hon är så lugn och pedagogisk, verkar aldrig bli trött, passet börjar så sakteliga och man tänker; Idag blir det lugna gatan, behöver inte ta ut mig så värst. HA HA HA, säger jag bara. Så inser man att hon lurat skiten av en, vet inte hur hon gör, vet faktiskt inte NÅN som vet det, vi har pratat om det i omklädningsrummet, på jobbet, på stan( nä, nu tog jag kanske i lite...) och ingen fattar hur hon gööör för att man skall bli så trött, fast man inte vet om det förrän det är försent, om man så säger, ehhh. Jävlar, vilket proffs hon är, alltså!
Ja ,så var det dags för nästa pass: Cardio moves, ja jävlar igen, alltså! Karin is da shit! SÅ JÄVLA KUL! Och jag är 55 år....Fel på mig? Karin är ju en av de mest positiva personer jag känner, fast hon MÅSTE ju ha pinsamt VANLIGT skittråkigt ibland också, eller är hon perfekt, PÅ RIKTIGT? Jag kom på mig med att le fånigt hela passet. Skorna höll måttet IGEN! Inte en söm som skavde EN ENDA GÅNG! Har jag tur eller har jag tur? En massa kalorier försvann i passet i alla fall. Min väg ner mot 58 är snart gjord. Ja, ni kanske undrar varför jag vill väga 58 kg. Tja, därför att jag skall ha "moffamarginal" upp till 60. Jag mår perfa just nu då jag väger 60.5, men då måste jag hela tiden ha koll, och det vill jag inte. Jag vill inte behöva tänka hela tiden på att inte äta hit eller dit för mycket eller så. Som gammal "ätstörare" så har man väl lärt sig lite under åren....Att inte väga sig till exempel. Det gick bra i sisådär 20 år. Nu måste jag ha en strategi för att inte falla i min gamla fälla...att inte äta alls. Ja ni undrar säkert vilken människa jag är, egentligen? Men ingen fara, jag har inte tänkt väga 50 kilo igen. Det ser så dumt ut då huden hänger. Det gör den förresten redan, men jag har tänkt fylla ut med muskler. Dret att ha Ehler danlos syndrom, men nu är det så och då får man gilla läget. Min träning är min livlina och alla som hjälper mig med att fokusera på den är mina Moder Theresa änglar!
Idag körde vi powerstep, mina pjucks och jag. Världens bästisar är vi! Och så Frida, såklart! Frida is da shit, också, tillsammans med de andra. Frida är också min "byggarfavorit". Hon kan som ingen annan fixa och dona i och utanför sitt hus. Lägga plattor runt huset, bygga altan, hämta ett lass med grus och BACKA med SLÄP!. Som inte det var nog, hon skruvar ihop möblerna också!
Det går inte att rangordna nån för alla är bra på olika sätt. Kan man ha det bättre?
Idag kändes det lite motigt i benen efter gårdagens genomkörning. Men jag och mina pjucks tyckte att; Va faan, såklart vi skall vara med! Man kan ju inte bara banga ur, eller? NÄ, just dé! Jag känner att vi kommer att vara ett bra team ett bra tag framöver, jag och pjucksen. Om ett tag skall jag nog skaffa ett par kompispjucks för utevistelse. Kanske ett par neongröna...
Nu känner jag att jag glömt en annan av mina favoriter, Johanna, skit också, bara hon inte blir ledsen...KMTI:s alldeles egna väckelsepredikant! Då man går på hennes intervallspass så kanske man tror att det bara är ett...intervallspass, men då bedrar man sig, eller så är man helt utan humor eller fantasi. Jag får alltid en vision av en väckelsepredikant. Hon börjar passet lite milt med att man skall lyssna på kroppen, men allt eftersom så kommer den RIKTIGA Johanna fram! Äääääää niiii määäää, ljuder efter en stund och då jävlar gäller att vara just...MÄÄÄ!! Praise the lord!!! Halleluja!!!! Ingen i hela världen kan komma undan, jag lovar! Vi sliter lydig livet ur oss för Johanna -The saint, som vill frälsa oss från den onda "behaglighetsvärlden" och tänk, hon lyckas varje gång! Hon ÄR en frälsare! Ett minus är väl att jag får lämna mina nya snygga pjucks hemma den dagen. Men de måste ju också vila nån gång...
Men GUUUD, glömde jag Petra, men jag är ju inte skapt på rätt sätt! Petra kan ju får fart på en gråsten om hon bestämmer sig för det. Hon härskar ju i alla salarna, hon har zumba, spinning, pilates, men poppar gärna upp i andra pass också. Ett pass som lätt blir ett djävulspass är powerstep med henne som instruktör. Från hennes pass går man lätt illamående med ett nöjt leende på läpparna! Sen har hon ju värsta bästa musiken ( utom P. Gessle, enligt mig) men annars helt i min smak.
Ärligt talat, jag glömmer ju några hela tiden, så därför får ALLA instruktörer som jag inte nämnt, inte bli ledsna för ni är bra HELA BUNTEN faktiskt, fast jag kanske inte besöker just ERA pass så ofta och därför inte inte nämner er för den sakens skull. Ni är bäst!

Mina kompisar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar