3:e semesterveckan

Jaha ja, här har en hel dag gått i ett huj. Och vet ni, mitt baklår har inte hindrat mig ett dugg! Jihaaaa! Eller, nu tog jag väl i lite för mycket ändå....Jodå, visst har jag känt av den attans jävla lårmuskeln...eller det som är kvar av den, men inte så mycket så jag haltat och det är bra, mycket bra för mig. Igår var jag på ett liftitpass för om jag inte tränar så blir jag stollig och vad hjälper det? Inte nån. Så jag provade och det gick jättebra! Idag har jag barA kört trädgårdsarbete och crosstrainer i 15 minuter, sen pilatesboll med en kär vän som har börjat träna trots problem med artros. Men hon är verkligen ett föredöme då det gäller att kämpa! Man får nästan hålla henne tillbaka. Härliga människa! Jag mår gott av positiva människor, man ger och tar av varandras positiva egenskaper.
Fast just i detta nu, har jag lite svårt att känna nån stor glädje över livet. Min medarbetare, som jag tidigare har berättat om, har i stort sett sovit den senaste tiden och det är till hennes anhöriga, framförallt hennes sambo och dotter, men också mor, syskon och hela den övriga släkten som är där för henne, nu då hennes sista stund närmar sig obönhörligt, som mina tankar går. Det är en sån oerhört stark känsla av vanmakt som kommer över mig då jag tänker på hur det känns för dem. Jag känner nästan skam över att jag mår bra och ändå klagar över en attans lårmuskel som inte vill som jag. Tusen tankar i mitt huvud just nu.
I möra är det vår bröllopsdag, Gubbens och min, men också min kära svärmors 70-årsdag. Många historier om hemska svärmödrar har man ju hört men ingen passar in på min svärmor. Hon är den bästa svärmor i världen! Har ju inte haft mer än två och min förra svärmor Siv, var också världens bästa på den tiden, men NU är det en som gäller och det är ANN-MARIE, så det så! Finns ingen bättre. BASTA! Hon tar hand om alla de sina utan en tanke på sig själv. Herregud, vilken hjältinna hon är! Hon må hon leva..förresten, inte kan hon väl fylla 70? Det måste vara fel...Inte en dag över 50 är väl möjligt...fast då skulle hon ju vara YNGRE än mig förstås...