Semester...på riktigt!

Nu har jag äntligen landat. Efter vår minisemester över ett dygn(!) så fick jag en andningspaus som gjorde att jag då jag kom hem igen, kunde ta det lugnt, inte bry mig om jorden som borde grävas bort till exempel. Idag har jag bara gjort det där roliga i trädgården. Klippt bort vissna blommor, vattnat, ändrat lite på krukor och grejer, ja helt enkelt mått bra. Har varit till Blomsterlandet och köpt en blomma till mina föräldrars grav, deras födelsedag var den 17:e och 19:e juli. Tror inte att de misströstar att vi missade dagarna...Pappa dog 1975 och mamma 1997. Jag blev lite nostalgisk då jag och Gubben gick där på kyrkogården, eller kyrkogård förresten, jag tycker det är en lummig park. Där har jag gått ett oändligt antal gånger med dottern i sele på magen då hon var bebis, eller då jag var ledsen över nåt...eller glad, fast mest då jag var ledsen, för tänk så lättad om hjärtat man blev då man gått en promenad i denna lummiga park. Så fridfullt.

Jag har ju levt halva mitt liv på Rud och har ett särskilt förhållande till detta område. Då jag flyttade dit...eller flyttade förresten, jag rymde helt enkelt! Jag var en jobbig unge och tonåring, min mamma och jag kom inte överens, det var krig varje dag. Så min gymnasietid var kantat av annat än skolarbete, kan jag säga. Min pappa var cancersjuk och hade det svårt. På den tiden fick man ingen hjälp från sjukvården då en anhörig var svårt sjuk. Vi fixade inte detta, min mamma och jag. Och stackars pappa som alltid varit en kraftkarl fick inte det stöd han behövde. Då han gick bort hade jag just separerat från min pojkvän och var helt lamslagen av det, inte att min pappa gått bort. Efter hans bortgång kom det över mig i omgångar under en lång tid för mig. Jag drömde ofta att pappa levde och att vi pratade igenom saker vi inte hunnit innan han dog, och tänk så bra det kändes på morgonen då jag vaknade! Jag är helt övertygad om att man kan klara mycket själv istället för att söka proffshjälp direkt det är jobbigt. Att jag många år senare var tvungen till det för mina och mammas problem var en annan sak. Men man skall inte skämmas för att man söker hjälp, det är så himla viktigt att må bra i själen, få rätsida på saker och ting. Men hallå, vad det drog iväg här då! Av ett besök på kyrkogården.. Ja, just det, de fick en blå Hortensia i present. En av deras favoritblommor. Även pelargoner var populära hemma hos oss, men det har jag köpt så många gånger förut så nu behövdes förnyelse. Jag skall plantera den vid ett senare tillfälle så den kan återkomma varje år. Hade ingen spade med nämligen...