Fortsatte med rabattkanten åt vänster. Det är ett jäkla jobb, man får gräva DJUPT som tusan men så blir resultatet varaktigt också. Vitsen är ju att stänga ute gräset för tid och evighet. Vi är riktigt nöjda! Terracotta är ju så snyggt till allt det gröna.
Ni skulle sett mig igår. Hade till och med vattenpass till hjälp! I början körde jag med ögonmått, men så lade sig Gubben i arbetet för några da´r sen och då dög inte mitt "det här ser bra ut" mått längre.
I från altanen ser det ut så här. Satte fyra pannor igår, sen var jag helt slut. Det låter inte nämnvärt jobbigt men prova skall ni se...Jag var svettig från topp till tå och dessutom trilskades det med mig vid den sista pannan. Med ett vattenpass blir ögonmåttet en aning skevt....Jag svor och gjorde om, så kom Gubben hem från sin träning och gav en hjälpande hand. Men först skulle jag göra den präktigaste rovan på länge. Körde spaden i en sten och hade ingenstans att sätta foten som stöd, ville ju inte förstöra alla blommorna i rabatten. Tog därför emot mig med handen i altanräcket, men där var redan upptaget...Av min salladslåda.
Den for i golvet med ett brak, rakt på "gebortplantorna" till min svärmor. Tomatplantorna fick sig en ordentlig släng också.
Gubben tog hand om "nyplanteringen" av salladen då jag var strängt upptagen med att svära och förbanna min klantighet...
Kanske kan några tappra blad rota sig...Efter denna kraschlandning avslutade jag dagens pannkantssättning.
Dagen var så otroligt varm och alla grannar hade rymt sin kos, vilket betyder TYSTNAD, så vi satt på soldäcket och bara njöt. Vovvarna fick därför äta ute då klockan slagit 6, eller då Vaski gnällde att klockan slagit 6, det brukar ju gå hand i hand...
Vaski fick Lummis "ploppmatskål" och Lummi Vaskis matboll, bara Klinga fick sin vanliga. Detta beroende på att hon äter så långsamt att de andra två, som kastar i sig maten, brukar flåsa henne i nacken då hon äter. Den här gången fick vi uppleva en historisk händelse, Lummi blev sist!!
Hon kämpade och kämpade och till slut, efter ca 15 minuter, var alla matkulor uppätna. Men hon var tvungen att vila mellan varven, stackars Lummi.
Klinga fick äta i fred, hennes blötmat med inslag av dyra, ekologiska, spannmålsfria matkulor hamnade i hennes mage utan störande kompisar.
Sen fick de var sitt gnagis till efterrätt och så sänkte sig lugnet över Abborrvägen denna varma, härliga kväll. Matte och husse fick några glas rött som present för sin på olika sätt, mödosamma dag, husse på cykel i rasande fart Säffle-Ekenäs tur och retur och jag, ja ni vet, i pannkantsättarlandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar